Vandring på Östrlen
Resetips,  resmål,  Uncategorized

Österlen – en vandring i sagornas värld

En vandring på Österlen kan nästan kännas som man en saga – de böljande kullarna, de mystiska bokskogarna och det förunderliga ljuset som lockar blicken att villa långt bort i fjärran mot ett okänt mål. Och allt det kan man uppleva under en promenad på kanske en eller två timmar.

Våra senast vandringar gjorde vi i området runt Brösarp och Kivik. Det här området kan väl närmast liknas vid ett paradis för oss semestervandrare. Det vackra kullarna runt Brösarp gör landskapet både varierat, spännande och intressant. Att det dessutom är väldigt lättillgänglig, med gott om utmärkta vandringsleder och parkeringsplatser är ju också en stor fördel.

Vandring på Österlen X 2

Trots att vädret inte var på vår sida för en vandring på Österlen så hann vi med två stycken. Den första utgick från parkeringsplatsen i bredvid STF:s vandrarhem vid Haväng. En kort promenad genom skogen tog oss snabbt ner på stranden. Och där blev vi kvar. Trots att blåsten kändes som orkan kunde vi inte riktigt slita oss från det lekande Verkeåns vatten som strömmade ut i havet, och strandfynden i form av vackra stenar som snart tyngde våra fickor.

Letar stenar
Här söker vi strandfynd.

Naturen blev fotoutmaning

Jag hade ordnat en liten fotoutmaning åt familjen: Det gällde att fotografera saker i naturen som såg ut som något annat. Sonen hittade en trädklyka som såg ut som en slangbella och jag hittade en stubbe som såg ut som en stövel. Stora F var inte så road av vårt påhitt, så han kammade noll.

De allra plattaste stenarna kastade sonen macka med. Hans rekord är fem studs än så länge, ett rekord som han alltid försöker slå så fort han ser en vattenspegel.

Pojke i ett träd under en vandring vid Verkeån..
Sonen hittade en trädklyka som såg ut som en slangbella. (Följ och gilla gärna hans Instagramkonto @f1ggis2 – ett måste för att han ska synas här på bloggen i fortsättningen)

Skyfall och vandring – igen

Tyvärr kom ett skyfall och avbröt vår mysiga och kreativa strandpromenad och vi fick ta skydd bland träden och sedan småspringande ta oss tillbaka till bilen. Konstigt, men det kändes så invant, det där med vandring och skyfall. Det var ungefär som när vi var på Öland och vandrade på allvaret förra året, fast då hann vi inte ens iväg utan fick vänta i bilen för att kunna ta oss ut på allvaret.

Stranden vid Haväng var en av våra vandringar på Österlen.

Vandring nerför kullar på Österlen

Nåja, åter till Österlen och vandring nummer två. Nästa dag tog vi oss upp lite norr om Brösarp. Här ligger Brösarps norra backar. Vi parkerade vid Glimmebodagården. Här kan man gå en slinga på fem kilometer vilket vi tyckte var lite långt med tanke på att lunchtiden närmade sig och vi hade ingen matsäck med oss. Men vi började gå och tänkte att vi vänder efter en stund.

Förväntan var nog att det skulle gå uppför. Ja, vi fick ju titta upp på backarna och det var ju dit vi ville. Men vandringsleden tog oss bara neråt, och neråt. Vi gick längs porlande bäckar, genom vackra lövskogar och längs hästhagar. Men vi kom liksom inte uppåt.

Foto från A till Ö

Efter 45 minuter funderade vi på att vända, men det kändes som om det var närmare till bilen om vi fortsatte än om vi hade vänt om. Att jag och sonen hade hittat på en ny fotoutmaning gjorde naturligtvis inte heller att det gick fortare. Den här gången gällde det att hitta grejer att fotografera som började på en viss bokstav. Vi gick igenom hela alfabetet från A till Ö. När någon fotat en grej på A fick han eller hon en poäng och vi gick då vidare till B. Här nedan kan du se ett collage på några av våra bilder.

En rund stubbe blev ett O. Bilden mot skyn blev h som himmel. G som i gräs. Saltstenen för S. Det röda som skymtar är sonen som hittat en Å.

Mot slutet gick vi igenom en helt fantastisk bokskog – något man inte får missa vid en vandring på Österlen. Där blev det många bilder tagna. Till och med sonen var fascinerad av den sagolika stämningen därinne. Vi passerade en djup ravin och längst därnere lyckades sonen knipa poängen för bokstaven å – ja, det skulle nog ha runnit en å där om det inte varit så torrt i marken.

Bokskog
En av många härliga bokskogar som man kan se under en vandring på Österlen.

Mot toppen

När vi gick ut från bokskogen började det äntligen gå uppför. Det var lite jobbigt att gå, men ingen av oss klagade, för ganska snart fick vi belöning för vårt slit. Då var i äntligen uppe på backarna och kunde njuta av det fantastiska landskapet som kändes som det var hämtat ur en engelsk saga från sekelskiftet.

Och utsikten! Ja, den var helt hänförande. Man fick verkligen snurra runt för att kunna uppleva det hela. Åt ena hållet möttes himlen av de gulgröna kullarna och åt andra hållet gick himlen hela vägen ner mot havet där de grå och vita molnen speglade sig.

Uppe på toppen av Brösarps backar.
Tur man inte hade någon hatt för det blåste ordentligt när vi väl kom upp på toppen av backarna.

Sådana här fantasiska vyer får man uppleva under en vandirng på Österlen.

Vandring på Österlen för stora och små

Det här är faktiskt en vandring som jag varmt kan rekommendera. Den kändes lagom lång för att även kunna genomföras med barn (om de inte är för små), samtidigt som den var tillräcklig lång för att man skulle kunna se det varierande landskapet.

På Österlen finns alla möjligheter till vandring för både stora och små. I området runt Brösarp finns många fantastiska vandringsslingor. Titta in på www.brosarp.se/vandra, där finns en karta med både Skåneleden, Österlenleden och några andra slingor man kan gå. Många parkeringsplatser finns utmärkta längs vägarna så det är lätt att ställa bilen och gå en stund bara för att uppleva det böljande landskapet.

Brösarps backar kommer vi att återvända till. Och då ska vi följa sagorna på riktigt och leta upp Körsbärsdalen och de andra platserna där Bröderna Lejonhjärta spelades in.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.